Examen - den sista prövningen

Jag ringde till studievägledningen för jag behövde vägledning med att fylla i mina examensblanketter.

Jag: Ska jag fylla i att mitt sista åtagande var den kursen som jag fick dispens för? För det är ju du som fyller i det väl?
Studievillovägledaren: Dispens? Fick du dispens för den?
Jag: Ja, jag bytte ut den mot en annan, liknande miljökurs (som jag tentade av i maj parallellt med jobbandet, den tentan är för övrigt det tråkigaste jag gjort i hela mitt liv, alla kategorier!!!)
Studievillovägledaren: Men den får man inte byta ut hur som helst...
Jag: Nej, det fattar jag med. Men jag fick det efter att jag pratat med er då, eftersom mina kurser krockade olyckligt den perioden.
Studievillovägledaren: Det kan jag inte hitta någon information om i min mailbox... hmm, nej det känner jag inte igen alls.
Jag: (Men shit för FANHHH!?) Tålamod - men jag är helt säker på att jag prata med dig om det. Annars hade jag inte hittat på den idén. Nämligen. Vad händer om jag inte hittar mailkonversationen, om jag inte sparat den?...
Studievillovägledaren: Ja, i värsta fall får du skriva den tentan också. Men det får vi ju inte hoppas, haha... för det vore ju olyckligt.
Jag: Nej. Det får vi ju inte hoppas. HAHAHAHAHAHA. Ja, för det hade ju minst sagt varit olyckligt, du anar inte hur olyckligt det hade varit... (sen kom jag på massa andra elaka och olyckliga saker i mitt huvud, som jag inte sa till henne)

Jag sprang minst sagt som en gasell tillbaka till min dator för att leta upp den där mailkonversationen. Kniven på strupen. OHMAYGAD-JAGSKRIVERINTEENTILLTENTA! Och visst hittade jag mailet! HA! För efter fem års kontakt med mindre kompetenta studievillovägledare har jag lärt mig en sak - lita aldrig på ett ord, spara alltid bevismaterialet! Shit, ni fick mig nästan denna gången också... kul, jättekul. ღ