Semesterveckan började världsbäst, med 
sommarens finaste dag. Strålande solsken, varmt i luften, kylväskan fullpackad och ölen på kylning. Sen drog vi ut på sjön, hela högen. Det blev en kanondag! Sommarens kallaste bad, men det ska ju helst bita lite i skinnet när man havsbadar!..
En heldag ägnades faktiskt åt något jag inte gjort på hundra år – Liseberg. Åkpass, perfekt Lisebergsväder och värsta karusellfrossan! Det var inihelvetes askul kan jag säga, Balder rockar och jag kände mig som tolv år när jag mosade små barn på Radiobilarna mooahahahaaa... Det var kul med lite action i en lugn vecka. Annars var det mest shopping, softa, lyxiga caféer och Saluhallen. Och Parksommar i Trollhättan…
Sommar i Folkets Park, Trollhättan. Pyttelitet och knappt något folk (en folkpark tar helt enkelt inte så mycket folk). Massa bra musik: Säkert var riktigt bra, över förväntan faktiskt, och Salem al Fakir vad hur galen som helst! Han ska upplevas live, helt klart! Men höjdpunkten var givetvis sist ut... Att det var så lite folk innebar att jag stod i princip längst fram, i mitten, inför sista konserten! Like back in the days, när man var fjortis, med enda skillnaden att alla runt omkring mig faktiskt var typ 25!! Oh yes, inte ett uns av åldersnojja! Där stod jag och kände mig som en kung, förväntansfull, så gick ridån upp och Moneybrother river av Just another summer och jag får typ kortslutning i huvudet och geléknän… Alltså, tänk er, en liten låg scen, ”kravallstaketet” står typ en meter från scenen och jag står typ en meter från kravallstaketet… Kan säga att dom första 10 bilderna på min kamera föreställer ingenting annat än suddiga, halva huvuden för att jag inte kunde hålla still kameran. Jäklar vilket röj det var framför scenen, alltså tänk er!… Det var mitt livs bästa konsertupplevelse och när det var akustisk gitarr, blått ljus och bara Anders Wendin på scenen med Feelings getting stronger in the dark, så blev det inte så lite översvämning i mina tårkanaler, rätt redigt faktiskt…
Sommar i Folkets Park, Trollhättan. Pyttelitet och knappt något folk (en folkpark tar helt enkelt inte så mycket folk). Massa bra musik: Säkert var riktigt bra, över förväntan faktiskt, och Salem al Fakir vad hur galen som helst! Han ska upplevas live, helt klart! Men höjdpunkten var givetvis sist ut... Att det var så lite folk innebar att jag stod i princip längst fram, i mitten, inför sista konserten! Like back in the days, när man var fjortis, med enda skillnaden att alla runt omkring mig faktiskt var typ 25!! Oh yes, inte ett uns av åldersnojja! Där stod jag och kände mig som en kung, förväntansfull, så gick ridån upp och Moneybrother river av Just another summer och jag får typ kortslutning i huvudet och geléknän… Alltså, tänk er, en liten låg scen, ”kravallstaketet” står typ en meter från scenen och jag står typ en meter från kravallstaketet… Kan säga att dom första 10 bilderna på min kamera föreställer ingenting annat än suddiga, halva huvuden för att jag inte kunde hålla still kameran. Jäklar vilket röj det var framför scenen, alltså tänk er!… Det var mitt livs bästa konsertupplevelse och när det var akustisk gitarr, blått ljus och bara Anders Wendin på scenen med Feelings getting stronger in the dark, så blev det inte så lite översvämning i mina tårkanaler, rätt redigt faktiskt…
Den natten var jag så uppe i varv efter konserterna att jag sjöng med i dåliga trubadur-gitarrlåtar och drack husets röda, på en krog mitt i Trollhättans helt galna fylleslag (Fallens dagar, då ska det supas verkar det som).
”Om du letar efter röööka när du är i Trollhättaaaan….”
– Öööhh, schpeeela den mää Aliss, hooo de fack is Aliiissss!!! Oh shit…
Dom pratar fult i Trollhättan och alla kissade hej-vilt överallt i stan, oh lord vilken håla, det var värre än Valborgsmässoafton! Men jag var så jäkla äckligt nöjd med den kvällen så det bekom mig inte, fick sånna där känslosamma lyckotrippar som jag kan få emellanåt. Där man tänker att man fan har världens bästa, vackraste, grymmaste liv, massor av kärlek och man är lycklig, frisk och lever precis så som man helst vill! Den kvällen ville jag inte ändra på något, såklart man inte vill när man känner sig giftigast i hela jälkla Trollhättan!
Rullade hem igen på lördagen, med ett sprajlans nytt visir och kärlek i bröstet. För trots att det bara är Just another summer, så kan det inte bli bättre än såhär. ღ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar